shadesofblue -

Ska inte gå in på detalj om begravningen, i alla fall inte nu. Det var tufft som fan att träffa alla, man grät för varje kram man behövde ge, för varje medlidande blick man fick. Har suttit på första raden på två begravningar på mindre än ett år. Det borde inte hända, två av mina närmsta på ett år lixom?! Men trots allt så var det underbart att få träffa släkten igen. Det var hemskt att se hur förstörda mormor och morfar var men sen efter begravningen åkte vi och fikade och pratade om barndomsminnen. Mysigt värre.

Fick världens avsked vid flygplatsen när vi skulle åka hem. Alla stod i fönstrena och grät och vinkade åt mig, resten av min mobbade familj satt på andra sidan och missade avskedet, h-a-h-a på det. Aros cupen imorn!